om annelie

Annelie

Salminen

När jag var tre år lärde jag mig att läsa.


När jag var 14 år lärde min lärare mig dikten I rörelse av Karin Boye utantill.


När jag var 16 år vann jag en novelltävling och fick gå en veckas sommarkurs på Åsa folkhögskola. Där insåg jag att det faktiskt går att syssla med ord och text och ens intresse hela dagarna. Så jag gick färdigt estetiska programmet med inriktning bild och form, och flyttade sen till Åsa för att gå ett år på skrivarlinjen. Vi var en galen klass, gjorde föreställningar och showade för hela skolan, satsade en hel del på estradpoesi och flera av oss fortsatte att tävla i Poetry slam.


En del i den kursen var att hålla i workshops för en grundskola i Flen. Samtidigt hoppade jag in och hade lite workshops i en skola i Eskilstuna. Jag tyckte att det var så rätt och roligt, så jag sökte till Skrivarpedagogutbildningen på Sörängens folkhögskola, 2004. Där fick jag min andra grund, mycket praktik, fördjupning i textsamtal, språk, poesi och skrivarpedagogik.

Foto: Jakob Sjöman

Under samma period blev jag även vald till ordförande i den 30 år gamla föreningen Arospennor i Västerås. Min tredje stora skola. Jag lärde mig att lyssna, leda och att hantera andras konflikter utan att gå under själv. Och att driva fantastiskt roliga projekt.


Den här tiden var fantastisk, men också mycket svår och förvirrande. Hur går det till att leva på sånt här? Jag jobbade hela tiden, med skrivande, projekt, och mina extrajobb som städare och butikspersonal. Jag inredde ett litet kontor i min garderob där jag satt på nätterna. Jag brann, brann. Kämpade för att få komma in någonstans och göra allt som jag ville göra.


Jag började få betalda uppdrag, som estradpoet, skrivarpedagog och projektledare. Jag insåg att jag kunde dra ner på städandet och satsa fullt på det som var mitt yrke. Men hur?


Då plötsligt, som skapat för mig, startade Kulturentreprenörskolan på Västerås folkhögskola. Det blev inte min fjärde skola, det blev ett andra hem. Jag fick struktur på saker, lärde mig kulturföretagande, läste högskolekurser, arbetade med gränsöverskridande projekt, fogade ihop livet med ekonomin. Landade lite. Flög lite.

När saker blir mer stabila, hinner också gamla känslor ikapp. Så jag kraschade. Jag kunde fortsätta jobba en del ändå, men det tog mycket energi. Med tiden har jag hittat en balans som fungerar bättre.


Jag blev handplockad till olika uppdrag och vikariat inom skola, skrivande och språk. Fick träffa människor med svenska som nytt språk, barn och ungdomar som öppnar sig i skrivandet, verkligen känna kraften i att ha ett språk och att kunna förmedla sina tankar. Jag ville fördjupa min skrivarpedagogik och kunna göra mer.


Så jag hittade utbildningen till Ungdomscoach på Tollare folkhögskola. När tiden stämde med annat i livet sökte jag och kom in bland hård konkurrens. Nu fick jag ord, forskning och praktisk övning bakom det jag haft på känn. Att min skrivarpedagogik är ett slags coachande som ofta för både text och person framåt. Att det vi lär oss om att lyssna i textsamtal har stor betydelse för hur vi kan lära av oss själva och varandra. Att kraften i att skriva ner saker och att dela med sig kan förändra och utveckla oss.


Under våren 2013 fick jag en projektanställning på deltid och började engagera mig inom RFSU Västerås med sexualundervisning och olika sexualpolitiska projekt. Jag tog initiativ till Transammans, ett projekt för transpersoner och närstående i Västerås med omnejd, som sedan har växt och blivit ett nationellt förbund med lokalgrupper över över hela landet, där jag var förbundsordförande de första åren, och nu har andra uppdrag inom styrelsen.

Av allt detta och min fyraårings gammaldags alfabetsramsa på förskolan föddes Modingarna, ett normmedvetet projekt som bara växte och växte. I oktober 2014 tilldelades jag också SEB:s och Universums pris Årets sociala entreprenör 2014, bland annat för arbetet med Modingarna, och många utmärkelser följde. Ett år senare, i oktober 2015 var jag en av de nominerade till Årets Hjältemama i tidningen Mama. Det blev tydligt att det fanns ett uppdämt behov av att lyfta dessa frågor.


Efter framgångarna med Modingarna dök jobbet som Barn- och ungdomscoach upp, hos socialtjänsten i Hallstahammars kommun. En ny och unik satsning på barn och ungdomar från förskoleklass upp till gymnasieålder. Tillsammans med tre fantastiska kollegor arbetade vi förebyggande, uppsökande och relationskapande för att göra livet bättre för alla unga i kommunen. I tjänsten hade jag extra ansvar och fokus kring hbtq, normer och sexualkunskap, och jag drev tillsammans med ungdomarna bland annat arbetet med Hallstahammars första (och hittills enda) pridefestival. Hösten 2018 avslutade jag den tjänsten och gav mig ut på nya äventyr igen.


Varje sommar mellan 2010 och 2018 ledde jag en sommarkursvecka i skrivande på Åsa folkhögskola, skolan där jag en gång började mitt vuxna liv, och det var som att återvända till ursprunget varje år, att stämma av och känna efter. Vad händer nu, vart är jag på väg?


Under 2018 och 2019 tog livet ännu några nya vändningar, då mitt andra barn föddes. Transammans har vuxit vilket tar en stor del av mitt engagemang, och det känns viktigare än någonsin att hålla i och skapa utrymme för mänskliga rättigheter, att sprida kunskap och ge plats åt röster som annars inte hörs. Skrivandet har legat lite i bakgrunden under några år, men återkommer i form av en plattform för kurser och coachning som rör sig kring skrivande, som lanseras våren 2020.


Nu är jag här, och mitt fokus ligger alltjämt på normer, språk och varje människas rätt till att definiera och beskriva sig själv, skapa sin egen historia.


Annelie Salminen

Lite mer formellt

Mina utbildningar:

Estetiskt gymnasium, konst och form

Skrivarlinje 1 år

Skrivarpedagog

Kulturentreprenör

Dipl coach, inriktning ungdomars livsvillkor

Friskvårdsmassör

Kurser i litteraturhistoria, skriva för barn, kreativitet, storytelling, improvisation, barns språkutveckling, RFSU-informatör och utbildare kring sexualkunskap, barnpilot, första hjälpen i psykisk ohälsa, storymetoden, mm


Arbetslivserfarenhet i stort:

Oj! Fråga mig om mitt CV, det är så många grejer!

Jag har alltid jobbat.

Men ungefär: arbete i kommun, skola, socialtjänst, fritid, eget företag, ideell sektor, med skapande, barn, unga, vuxna, gamla, utbildning, svenska, språk, kultur, socialt förebyggande arbete, projektledning, coaching, förlag, butik, service, städ, försäljning, admin, ekonomi, lager, påverkansarbete, verksamhetsutveckling, olika ledaruppdrag ... mm.

"SEB Social Entrepreneur Award 2014 går till en person som vill få människor att växa. Denna person har genom sina insatser satt fingret på en utsatt grupp i samhället. Gjutit mod och styrka i barn och deras föräldrar, som känner att de inte passar in i normen och därigenom fått dem att våga följa det de tror på. Detta trots att det kan vara svårt och ensamt att stå emot gamla och daterade värderingar som lever kvar.


Genom skrivande, musik och dans har hon ökat medvetenheten kring hur det är att växa upp i dysfunktionella familjer, och kring transpersoner och dess närstående. Det berör könsroller och att vara fast i förväntningar, att våga bryta sig loss och leva sitt eget liv. Ett bra exempel på detta är hennes bok “Modingarna och alfabetet” som handlar om ett folk med normbrytande könsuttryck och kroppsfunktioner.


Vi är övertygade att skaparen av “Modingarna och alfabetet” kommer att fortsätta skapa debatt om vilka värderingar vi för över till våra barn i gamla ramsor och sånger.


SEB Social Entrepreneur Award 2014 går till Annelie Salminen - som härmed kommer att bli inbjuden till oss på SEB för att utbyta tankar och idéer kring att öka medvetenheten kring normer."


- UR MOTIVERINGEN TILL SEB:s PRIS "ÅRETS SOCIALA ENTREPRENÖR 2014"